Kallt idag

Idag var det Geysirs hösttävling i Tingsryd med uselt väder. Regn och blåst i princip hela dagen. Kom hem som en ispinne eftersom jag fick hoppa in som domarsekreterare istället för min vanliga uppgift som är speaker. Detta innebar att sitta mitt i banan och bli utsatt för vädrets krafter så när jag kom hem var jag tvungen att hoppa in i ett varmt bad för att få upp temperaturen i kroppen.
Detta var flera timmar sedan men känner mig frusen fortfarande, frusen in i märgen. Till och med håret känns kallt...underlig känsla.
Hur kommer det sig att efter en tävling så får man lust att börja träna sina hästar för tävling och tänker på att ställa upp på nästa tävling?
Ok, dessa tankar försvinner så småningom vet jag men ändå... Det är roligt att se så många olika hästar på tävlingar för det gör att man får en uppfattning på vad för kapacitet man har där hemma ståendes. Alltså jag jämför olika sorters hästar och vad de får i poäng av domarna med mina egna och kan bara konstatera att mina hästar skulle kunna gå relativt bra på tävlingarna med hyfsade poäng.
Nu är ju jag väldigt hård med en sak, jag åker inte på en tävling om mina hästar inte går 100% på träningen. Sen kan vad som helst hända på plats och det har jag inga problem med, om hästen presterar bara 10% så är jag ändå nöjd. Det är det den presterar innan tävlingen som spelar roll för mig eftersom att på tävlingsplatsen så är det väldigt många saker som kan förstöra hästens koncentration och få hästen i andra tankar precis som hos oss människor.
Detta kanske är ändå inte rätt inställning inbillar jag mig eftersom det kommer att dröja innan jag visar mina hästar på tävling men det är ett mål och mål är för att uppnå eller?
Sen så är erfarenheten, som kommer att förbättra tävlingsresultaten som man inte får glömma men den liksom kommer efteråt med tiden. Tja, vem vet när jag tar rollen som tävlingsryttare istället för speaker eller som idag, domarsekreterare?